My books. My time. 1514

Projektet Exhibition 1514. Book. 2014 förverkligades i samband med att Riga blev europeisk kulturhuvudstad 2014. Utställningen ackompanjerades av en omfattande katalog, Catalogue of the exhibition ”1514. Book. 2014”, National Library of Latvia, Riga 1.7.2014 – 31.3.2015 och en ljudbok (Erasmus of Rotterdam: The Praise of Folly. Juris Strenga leafs through the book and reads excerpts).

Janis Kreslins, förste bibliotekarie på Kungl. biblioteket, har bidragit med en artikel i utställningskatalogen.  Artikeln bär titeln Ongoingness 1514: Extending a Moment beyond the Limits of Time. Här följer hans reflektioner kring utställningen och det tryckta ordet.

Lever vi verkligen i de stora förändringarnas tid?  Är allt verkligen så nytt och annorlunda i dag? Hur var det för 500 år sedan – när det nya tryckta ordet plötsligt var allestädes närvarande?  Hur påverkade dåtidens informationsöverflöd oss som individer?

Mans_laiks_w300

My books. My time. 1514 Foto: Andrea Davis Kronlund/KB

Dessa och liknande frågor utgjorde utgångspunkten för utställningen My books. My time. 1514 som anordnades i samband med invigningen av det nya Nationalbiblioteket i Riga för ett år sedan.  Året 1514 var inget sensationsår. Det utmärkte sig inte genom stora händelser och kriser. En generation hade redan passerat sedan tryckkonsten slagit igenom.  Nu gällde det att anpassa sig till den nya verkligheten. Hur återspeglade den nya stjärnan på himmelen – den tryckta boken – denna stora förändring?

Att denna historia behövde återberättas med hjälp av böcker borde ha fått en och annan att höja på ögonbrynen. Vi vet att drygt 50 % av allt som trycktes i början av 1500-talet har försvunnit.  Situationen skiljer sig inte mycket från dagens i vilken över 50 % av det som publicerades på Internet under dess första 20 år har gått förlorat.  Hur berättar vi historia när våra kanske viktigaste källor saknas?

I Riga gjorde man detta genom att avstå från att rikta för mycket uppmärksamhet på enstaka objekt.  I stället fokuserade man på övergångar och rörelse i stället för att understryka skiljelinjer.  Utställningen i Riga innehöll ett sällan skådat urval av böcker från hela Europa. Invigningen en generation efter återupprättandet av det självständiga Lettland utgjorde ett mycket speciellt tillfälle med stort symboliskt värde.  Den symboliserade slutet på en intellektuell avskildhet som hade varat i ett antal generationer.

inlaga_w400

Sida ur utställningskatalogen My books. My time. 1514 Foto: Andrea Davis Kronlund/KB

För att uppmärksamma denna speciella intellektuella återförening var långivarna – med de tre största i spetsen – Nationalbiblioteket i Wien, Bayerische Staatsbibliothek i München och universitetsbiblioteket i Strasbourg – mycket frikostigare och storsintare än i vanliga fall!  För detta är de värda en mycket speciell eloge!

De 81 välvalda böckerna beskådades av närmare 80 000 människor, ingen vanlig besökssiffra för en bokutställning!  Säkert kunde inte alla upprätta ett speciellt förhållande till dem.  Men förekomsten i utställningsrubrikerna av det possessiva pronomenet ”min” och ”mitt” vittnade om de utställningsansvarigas övertygelse att böckerna får sin betydelse och mening först när var och en kan ladda ner dem och upprätta ett personligt förhållande till dem.

Tack vare en imponerande katalog och utställningens digitala version har vi möjlighet att göra just detta även om att böckerna redan har återvänt till sina vanliga, permanenta, avskilda hemvister.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

KB-medarbetare har disputerat

larbjo

Lars Björk, programansvarig för digitalisering på KB

Lars Björk, programansvarig för digitalisering på KB, har försvarat sin avhandling ”How reproductive is a reproduction? Digital transmission of textbased documents”.

Disputationen ägde rum vid Bibliotekshögskolan i Borås den 16 november. Fakultetsopponent var professor Melissa Terras, University College of London.

Avhandlingen kan laddas ned på Diva – det digitala vetenskapliga arkivet.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Drömmen om stormakten

Erik Dahlberghs Suecia får upprättelse

En ny bok från KB-forskaren Jonas Nordin och konsthistorikern Börje Magnusson kastar nytt ljus på en svensk bildskatt från 1600-talet.

Under andra halvan av 1600-talet arbetade fortifikationsofficeren Erik Dahlbergh med att teckna av alla Sveriges sevärdheter för ett stort planschverk: Suecia antiqua et hodierna, ”Det forna och nuvarande Sverige” – Suecian i dagligt tal. Hans omkring sexhundra efterlämnade teckningar och närmare fyrahundra gravyrer är den rikaste bildskatt som finns bevarad från Sverige i äldre tid. Här avbildas alla tidens slott, städer och fornlämningar av rang. Större delen av Sueciasamlingen förvaras på Kungl. biblioteket och tillhör en av nationalbibliotekets verkliga klenoder. Bilderna är ofta efterfrågade av forskare och allmänhet.

omslag_w600

I den nya boken Drömmen om stormakten. Erik Dahlberghs Sverige (Medströms förlag) berättar historikern Jonas Nordin och konstvetaren Börje Magnusson hela historien om detta märkliga och praktfulla verk. Boken är tillkommen i samband med Kungl. bibliotekets arbete med att digitalisera hela Sueciasamlingen och göra bilderna fritt tillgängliga på nätet.

– I arbetet med att digitalisera det omfattande materialet har vi gjort nya upptäckter och fått en fördjupad bild av hur Suecian en gång kom till. I boken försöker vi att förmedla dessa rön och samtidigt presentera verket i helfigur, berättar Jonas Nordin.

Ett ofullbordat storverk

Dahlberghs avsikt var att Suecian skulle innehålla bilder från hela det svenska väldet, inklusive Finland och Östersjöprovinserna. Verket skulle också ha en beskrivande text. Så blev det inte, men även i sitt ofullbordade skick är Suecian av ojämförligt värde.

– Man ska komma ihåg att före Dahlbergh fanns ingenting, säger Jonas Nordin. Från tiden dessförinnan finns bara enstaka bilder, som dessutom ofta är fria fantasier. Med Dahlberghs teckningar och gravyrer får vi en explosion av bilder som tillåter oss att göra systematiska studier av hur Sverige såg ut för trehundra år sedan.

Men är inte bilderna väldigt opålitliga? Det sägs ofta att de var rena påhitt tillkomna i propagandasyfte.

– Ja, det är en vanlig uppfattning, men den har vi velat nyansera, invänder Jonas Nordin. Det finns överdrifter och andra felaktigheter i bilderna. Men hellre än beskriva allting som blivit tokigt har vi velat lyfta fram hur mycket som faktiskt är korrekt! Utan Dahlbergh hade vår visuella bild av Sveriges förflutna varit så mycket fattigare.

Stor sakkunskap

Författarna Börje Magnusson och Jonas Nordin är två av landets främsta experter på Dahlberghs bilder.

Jonas--Börje-08_w500

Jonas Nordin och Börje Magnusson

Börje Magnusson (född 1943) är numera pensionär, men var tidigare bland annat intendent vid Nationalmuseums avdelning för teckningar och grafik. Han disputerade 1986 på en avhandling om Erik Dahlbergh som tecknare.

Jonas Nordin (född 1968) är historiker med inriktning mot 1600- och 1700-talet. Han har varit projektbeställare och ansvarig för Kungl. bibliotekets arbete med att digitalisera Sueciasamlingen.

Boken Drömmen om stormakten har tillkommit för att ta tillvarata all den nya kunskap som utvunnits ur Kungl. bibliotekets digitaliseringsprojekt. Databasen som gör hela Sueciamaterialet fritt tillgängligt kommer att lanseras under våren 2016.

Bokens namn:

Börje Magnusson & Jonas Nordin, Drömmen om stormakten. Erik Dahlberghs Sverige, 304 sidor, rikt illustrerad i färg. Boken utges av Medströms förlag (www.medstroms.se) och kan köpas i bokhandeln eller på nätet.

Mer information:

Jonas Nordin, Kungl. biblioteket.
Telefon: 010-709 31 56
E-post: jonas.nordin@kb.se

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Biblioteken är humanioras laboratorium

I början av oktober arrangerade Bibliotheca Baltica ett symposium på temat ”Digital Humanities? – Where are the libraries?”

bookonscreen200Är digital humaniora (Digital Humanities) en ny metod för att studera humanistiska ämnen eller är det ett nytt ämne inom humaniora? Och vilken roll har biblioteken i det hela?

En sak som kunde konstateras under de två konferensdagarna är att biblioteken måste komma vidare ifrån att enbart tillhandhålla materialet (”access is not enough”) till att tillgängliggöra det. Det skulle innebära att fokus bör skifta från ren produktion till användbarhet via t.ex. data-visualization tools och bättre licenser.

Det finns både kommersiella aktörer och offentliga bibliotek som tar ansvar i olika digitaliseringsprojekt. Risken är stor att samlingar delas upp när marknaden delas upp. Det behövs en diskussion om huruvida biblioteken bör vara aktören som ska hålla samman resurserna.

En introducerande text om digital humaniora kan hittas i Journal of Library Adminstrations specialnummer om Digital Humanities. Är man särskilt intresserad hur man kan använda sig av digitala tekniker inom historia som forskningsämne, rekommenderas samlingsverket History in the digital age som KB precis köpt in.

Eva-Maria Häusner

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

De första kvinnorna i Svenska Akademien – två jubileer 2014

I år är det 100 år sedan som Selma Lagerlöf invaldes i Svenska Akademien och 70 år sedan Elin Wägner invaldes. Den tredje kvinnan, Kerstin Ekman, invaldes först 1978!

Tänk att det fortfarande finns texter av Selma Lagerlöf som är opublicerade! Tänk att den omfattande Lagerlöfsamlingen i Kungl. biblioteket ännu rymmer texter som väntar på utgivare!

Lagerlöfforskarna professor emerita Ulla-Britta Lagerroth och docent Lisbeth Stenberg har borrat sig ned i samlingen och utger nu Selma Lagerlöfs drygt 60 teatersonetter. Det är första gången de ges ut tillsammans, i sin helhet och med kommentarer.  Vad är då en teatersonett? Det är en sonett om en opera- eller teaterupplevelse. Det är en sonett som beskriver en gestalt ur ett teaterstycke eller en opera och som i sin beskrivning av skådespelare och sångare bjuder på idolporträtt från tidigt 1880-tal, för det var då de skrevs, under Lagerlöfs studietid i Stockholm.

Selma_Lagerlöf_85px

Selma Lagerlöf 1909, [Public domain], via Wikimedia Commons

Operan och Dramaten var Lagerlöfs favoritscener och sonetterna berättar om den stora betydelse som teater- och operaupplevelserna hade för henne. Utgivningen av teatersonetterna ger nya perspektiv på Lagerlöfs diktning och visar hur hon inspirerades av scenkonsten. Därtill ger sonetterna nytt perspektiv på scenkonsten. Här har vi faktiskt ett vittne som berättar om föreställningar och aktörer.  Eller som Lagerroth och Stenberg uttrycker det: ”Ser vi närmare på Selma Lagerlöfs teatersonetter, erbjuder de i realiteten ett unikt teaterhistoriskt material.”

Denna bok presenterades av Ulla-Britta Lagerroth och Lisbeth Stenberg samt från ellerströms förlag redaktör Erik Magntorn vid en högtidlighet i Svenska Akademien lördagen den 17 maj: Festligt firande av Selma Lagerlöf och Elin Wägner – de första kvinnorna i Svenska Akademien. Högtidligheten arrangerades av Selma Lagerlöf-sällskapet och Elin Wägner-sällskapet med stöd från Operan och Dramaten och med bidrag från Svenska Akademien, ellerströms förlag och Nordic Academic Press.

Vi i publiken den 17 maj fick njuta av vår tids aktörer och sångare genom Rebecka Hemse, från Dramaten, som läste ett antal teatersonetter samt genom Emma Vetter och Jens Persson från Operan, ackompanjerade av Hans-Erik Goksöyr, som framförde musikinslag ur Frithiofs saga, en opera av Elfrida Andrée med text av Selma Lagerlöf, samt arior ur Don Juan och Aida, två operor som begåvats med teatersonetter av Lagerlöf. Operans dramaturg Katarina Aronsson berättade i sin introduktion till musikinslagen om bakgrunden till samarbetet mellan Andrée och Lagerlöf samt om Operans satsning på kvinnliga tonsättare i serien Oerhört ohört. Nu är serien slut, för den här gången (?), men läs om tonsättarna på Operans hemsida.

261px-Elin_Wägner_och_namninsamlingen_1914

Elin Wägner och namninsamlingen 1914 för kvinnlig rösträtt, [Public Domain], via Wikimedia Commons

Fil. dr Anna Nordlund höll ett anförande om Selma Lagerlöfs väg till Svenska Akademien, och om reaktioner, Lagerlöfs och andras, på invalet samt om vad Lagerlöf uträttade under sin tid i Akademien. Marianne Enge Swartz, tidigare ordförande i Elin Wägner-sällskapet, gav en exposé över pressröster om Elin Wägners inval i Svenska Akademien. Iréne Lindh från Dramaten, magnifik i en kopia av den klänning Wägner bar vid invalet 1944, framförde med sedvanlig elegans ett stycke ur Ensam dam bland 17 herrar, en nyskriven monolog av Enge Swartz.

Förutom Selma Lagerlöfs Teatersonetter presenterades under dagen den nyutkomna boken Re-Mapping Lagerlöf: Performance, Intermediality and European Transmissions, ed. Helena Forsås-Scott, Lisbeth Stenberg and Bjarne Thorup Thomsen. Helena Forsås-Scott , tidigare professor vid University College London, stod för presentationen under rubriken Internationella perspektiv och konstaterade inledningsvis att Lagerlöf är översatt till ett femtiotal språk medan Wägner endast är översatt till åtta. Re-mapping är resultatet av konferensen Selma Lagerlöf 2011: Text, Translation, Film, hållen i London år 2011. Genom boken får vi ta del av aktuell tvärvetenskaplig forskning om Lagerlöf, bl.a. i ett internationellt perspektiv, presenterad av 21 forskare från olika länder. Forsås-Scotts förhoppning var att boken skulle kunna fungera som modell för tvärvetenskaplig forskning.

Avslutningsvis förde forskarna Anna Bohlin, Lisbeth Stenberg och Ebba Witt-Brattström ett samtal om Lagerlöf och Wägner under rubriken Kvinnosakskvinnor ur olika generationer.

Ingrid Svensson

P.S. Siri Derkerts staty av Elin Wägner, uppförstorad av skulptören Rune Rydelius, kommer i höst att placeras på S:t Eriksplan i Stockholm!

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Svenska Akademiens gustavianska stipendium till Jonas Nordin

Jonas Nordin

Jonas Nordin

Svenska Akademien har beslutat tilldela Jonas Nordin sitt gustavianska stipendium för år 2014. Stipendiet, som är på 50 000 kronor, instiftades 1982 och utdelas för betydelsefulla bidrag till utforskandet av den gustavianska tidens historia.

Jonas Nordin är docent vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet och sedan 2007 anställd vid Kungl. biblioteket.

Läs mera på Svenska akademiens webbplats.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Europeanas strategiska mål 2014-2020

Europeana 1914-1918, CC-BY-SA

Europeana 1914-1918, CC-BY-SA

Kungl. biblioteket levererar genom EUscreenXL-projektet (http://euscreen.eu/) audiovisuellt material till Europeana. Båda projekten har som mål att öppna de nationella arkiven i Europa och göra kulturarvet fritt tillgängligt för allmänhet och forskning.

I slutet av förra året genomfördes Europeanas årliga ”General Assembly” i Rotterdam. För 2014 har fyra fokusområden identifierats – aggregera, underlätta, distribuera och engagera. Aggregera har fokus på att överlag förbättra databasen genom bättre information och beständiga länkar till material. Underlätta arbetar med upphovsrättfrågor och med att göra materialet tillgängligt, bland annat genom att prioritera flerspråkighet. Distribuera utgår från den redan existerande arbetsmodellen med Europeana 1914-1918 (http://www.europeana1914-1918.eu/) där man vill nå ut till användarna. Prioriterade områden är utbildning, forskning och turism. Engagera har som mål att möta användarna genom utställningar och sociala medier. Med hjälp av temat ”Mat & Dryck” ska man testa en ny modell för att skapa användargenererat material.

I ett längre perspektiv siktar Europeana mot 2020. Fem områden har identifierats som speciellt viktiga att vidareutveckla.

  • ”Från portal till plattform”: ser över möjligheten att istället för att ensidigt fokusera på att bygga en portal fokusera på att arbeta fram en öppen plattform.
  • ”Förbättra datakvalitén”: kvalitén på både metadata och datafiler behöver generellt bli bättre för att användarnas önskemål ska kunna uppfyllas.
  • ”Stödja det offentliga”: fokuserar på att objekt som just nu är fritt tillgängliga även ska vara det i framtiden.
  • ”Tillåta återanvändning”: lobba för att det ska bli lättare för tredje part att använda publicerat material i nya kontexter.
  • ”Upptäckbarhet”: i ännu större utsträckning göra material tillgängligt på flera olika språk.

I linje med Europeanas målsättning är ett fokus i EUscreenXL-projektet att förbättra kvalitén. Ett sådant delmål är att tillåta Europeana att direkt hämta material från de nationella databaserna. Metadata finns redan nu fritt tillgänglig men uppspelning från den inhemska databasen av en videofil är idag inte möjlig. Materialet som finns i Kungl. bibliotekets katalog Svensk mediedatabas (SMDB) är till exempel endast tillgängligt för forskning inom KB:s väggar. Detta problem är KB inte ensamt om i Europa och det arbetas intensivt inom EU och i projekt som Europeana och EUscreenXL för att dessa frågor ska lyftas upp på nationell nivå. Resultatet av en nyligen genomförd enkät bland KB:s användare har också visat att det finns en stor önskan att SMDB ska göras tillgänglig online ute på universiteten.

Christopher Natzén

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Pelle Snickars recenserar The Kraus Project

Håller den digitala tekniken på att förändra vårt sätt att tänka? Minns vi mindre och tänker efter mindre i takt med att digitaliseringen av vardagen ökar? Är vi i färd med att outsourca vårt intellekt till uppkopplade och ständigt närvarande apparater? Frågorna är hypotetiska, ändå hävdar somliga att samtiden präglas av en teknologisk kolonialisering av oss. Läs Pelle Snickars’ recension av Jonathan Franzens bok The Kraus Project!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Pelle Snickars om Ingmar Bergman-biografi

Pelle Snickars recenserar Thomas Sjöbergs biografi Ingmar Bergman – en berättelse om kärlek, sex och svek. Recensionen är intitulerad ”Nationalklenoden i sängkammaren” och publicerades i Svenska Dagbladet 2013-09-10.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Pelle Snickars modererar på researchkonferens

Pelle Snickars modererar på Nordisk Arkiv- och Researchkonferens, som äger rum i Stockholm den 19-20 september 2013. Läs mer om konferensen och programmet!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar